Att bli tagen på allvar

Barn och ungdomar tycker om att bidra med synpunkter och sitt eget kunnande. Det motiverar dem till ytterligare engagemang i viktiga frågor – om vuxna bara har förmågan att vara lyhörda och klarar av att stötta de unga. Detta visar de exempel på barns engagemang som den här boken berättar om. Att tillåta barn att ta plats handlar om vuxnas attityder gentemot barn och inte minst om demokrati.

Boken tar upp möjligheter och svårigheter kring delaktighet och inflytande, faktorer som det är viktigt att vi alla är medvetna om. Rapporten är ett bra underlag för fortsatt diskussion och utveckling när det gäller barns och ungas möjlighet till inflytande. För att åskådliggöra hur man praktiskt kan arbeta med barn och ungdomars rätt till delaktighet lyfter boken fram tre konkreta exempel.

Att hantera de svårlösta samhällsfrågorna

Eftersom de svårlösta problemen är så komplexa finns det djupgående meningsskiljaktigheter mellan olika aktörer. Dessa meningsskiljaktigheter handlar inte bara om vilka åtgärder som bör vidtas, utan också om hur problemet ska beskrivas. Olika aktörer ser frågorna utifrån olika perspektiv och har mycket olikartade sätt att formulera vad problemet är och hur det bör förklaras. Detta bidrar också till en djupgående oenighet om vad som bör betraktas som lyckade resultat.

Tryggare och Mänskligare Göteborg, stadens centrala brottsförebyggande råd, har ända från starten 2001 och fram till idag arbetat för att öka samverkan – inte minst i oväntade konstellationer – och satt ljuset på både det som fallit emellan stolar och organisationer och det som varit verksamt.

Vi är stolta över att kunna presentera denna tankeskrift som sammanfattar viktiga lärdomar av våra ansträngningar. Den är författad av docent Thomas Jordan och doktorand och biträdande forskare Pia Andersson. De svårlösta samhällsfrågorna spänner över stora fält och vi tror att många kommer att känna igen sig och bli stärkta i sitt fortsatta arbete!

Utskriftsvänlig version här.

Att påverka för att sprida kunskap

Denna handbok i strategiskt arbete kring mediefrågor arbetades fram i ett gemensamt pilotprojekt mellan stadskansliets kommunikationsenhet, Göteborgs Stad och det centrala brottsförebyggande rådet, Tryggare och Mänskligare Göteborg.

Handboken har redan kommit till användning vid olika utbildningstillfällen och vi tror och hoppas att den ska vara till nytta för fler aktörer framöver. Det gäller stadsdelar, fackförvaltningar, kommunala bolag och enskilda projekt som har det gemensamt att man vill utveckla sitt arbete och sina strategier och kunskaper kring mediala kommunikationsfrågor i syfte att sprida kunskap och information.

Brottsförebyggande och trygghetsarbete

Samt en utvärdering av Tryggare och Mänskligare Göteborg av Ylva Norén Bretzer 2004

Delaktighet – på barns villkor?

Av Sveriges invånare är två miljoner barn. Det är en grupp som genom sin experimenterande kraft och idérikedom kan leda samhället in på nya banor. En förutsättning är förstås att barn görs delaktiga när beslut av olika slag skall fattas. Barns rätt till delaktighet är ett ämne som ofta diskuteras och som inte är helt enkelt.

Vad betyder till exempel den rätten och varför skall barn vara delaktiga? Och hur kan vi gå tillväga för att skapa delaktighet? En del av svaren på de frågorna finns att hämta i den här forskningsöversikten, författad av fil. dr. Monica Nordenfors. Boken är en tankeväckare som öppnar nya perspektiv — både på barn och vuxna.

Divided City / Parallel Lives ?

Analysen har sitt ursprung i händelserna och protesterna i slutet av sommaren och början av hösten 2009, då bilar brann och våldsamma ungdomar i urbana periferier blomstrade i media. Det är inte en analys av dessa händelser, utan snarare ett försök att uppmärksamma hur dessa intrasslade i ett sammanhang av nyliberal omstrukturering i städer utformas i Göteborg som en delad stad där ungdomar lever parallella liv.

Analysen strävar efter att visa en bild av Göteborg, ungdom, tillhörighet och omvälvande politik i globaliseringens tidevarv. Syftet med avhandlingen är att ifrågasätta denna bild av Göteborg som en delad stad där människor och platser är utformade som "inte". Masteruppsatsen är gjord av Helen Arfvidsson.

En guide till Trygghetsundersökningar – om brott och trygghet

Anita Heber, doktor i kriminologi, har tagit fram rapporten på uppdrag av Tryggare och Mänskligare Göteborg. Syftet med rapporten är att beskriva och reflektera över oro för brott, trygghet och trygghetsundersökningar.

Trygghet har fått allt större uppmärksamhet under de senaste åren. Politiker, medier och allmänheten diskuterar det och vill verka för ett tryggare samhälle. Förhoppningen är att denna rapport ska ge kunskap och inspiration till dig som är intresserad av trygghet och oro i förhållande till brott.

Rådets verksamhet har stimulerat universitetsforskningen och universitetet har bidragit till kompetenshöjning inom Göteborgs Stad om brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete.

Fritidsgården – En plats för samhällsbyggande?

Den ovärderliga mötesplatsen Fritidsgården Mixgården i Hammarkullen i Nordöstra Göteborg är en plats dit många beger sig: ungdomar från grannskapet, men också från andra delar av storstan. Och dit kommer många vuxna: föräldrar för att prata om sina barn, andra – socialarbetare, forskare, kulturutövare, poliser – på jakt efter en plattform för samtal om väsentligheter.

Den studie som nu föreligger behandlar i första hand Mixgårdens brottsförebyggande och trygghetsskapande effekter. Den pekar emellertid på de nära sambanden mellan goda och förtroendefulla relationer, solidaritet, värdighet och dialog och verksamhetens långsiktiga »effektivitet«. Det ena finns inte utan det andra.

Reflektioner kring Mixgården i Hammarkullen av Pia Andersson och Thomas Jordan

Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor

Studien drar lärdomar av Ung Kultur 116 i Göteborg, ett projekt i dialogform som drivs av Samverkansprojektet Trygg, vacker stad. Projektet har medverkat till en kvalitativ förändring i stadens förståelse av både själva problematiken och hur man behöver arbeta med frågorna för att nå positiva och hållbara resultat.

Rapporten låter dig ta del av erfarenheter och framgångsfaktorer i förändringsarbetet både på individ- och organisationsnivå. Solveig Hollari, utredare på Brå säger: ”Rapporten kan läsas som en beskrivning av ett klotterförebyggande arbete. Men den kan med fördel också användas som ett hjälpmedel för att på ett seriöst och uthålligt sätt angripa andra av vår tids komplexa samhällsproblem, möjligtvis supportervåld eller gängkriminalitet i utanförskapsområden”.

Rapporten är skriven av Anneline Sander och Thomas Jordan, båda verksamma vid Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.

Hur man trollar med knäna

En handbok för unga om att förverkliga idéer och genomföra projekt och arrangemang.

Obs! Ung Vänster Göteborg och Bohuslän har fått fel telefonnummer i den tryckta boken, sidan 37: rätt nummer är 031-12 40 17.

Inga enkla grejer

Trygghet och mänsklighet som brottsförebyggande projekt av Björn Klarqvist 2004

Konstens plats

Konstens plats genomfördes i Bergsjön och på Göteborgs konsthall vintern 2006/2007. Eftersom konstprojektet är relationellt kom också katalogen – en samling heterogena erfarenheter och texter att bli en förlängning av projektet Konstens plats, en anhalt för inspektion och utforskande, i en process som vi skulle önska saknade ett slut.

Lokala torg – Liv, miljö och verksamheter på förortstorg

En bok av Sören Olsson, Marianne Ohlander och Gerd Cruse Sondén. Från andra världskrigets slut till mitten av 1970-talet byggdes merparten av våra moderna förorter. De innehöll alltid minst ett torg eller centrum dit butiker, service och lokaler var förlagda. De lokala torgen var tänkta som stadsdelens vardagsrum och som dess samlande punkt. Men både köpvanor och nöjesliv har ändrat sig sedan dess, omlokaliserats till stor del. Det är en utmaning för de lokala torgen och ställer frågan vilken framtid lokala offentliga stadsrum egentligen har. I den här boken studeras åtta förortstorg för att få ett underlag för mera generella kunskaper om villkor och liv på lokala torg. Här presenteras ett omfattande material om torgens historia, plats i stadsstrukturen, befolkningsunderlag, fysiska utformning, verksamheter samt ägande och förvaltning. Och inte minst beskrivs sambandet mellan dessa villkor och torgens attraktivitet, sociala liv och trygghet.

Boken är utgiven av Centrum för Byggnadskultur. ISBN 91-85620-17-3, Pris: 250 kr + moms. Beställ från: Centrum för Byggnadskultur i västra Sverige Chalmers tekniska högskola 412 96 Göteborg E-post: mao@arch.chalmers.se , Telefon 031-772 2030

Medborgarskap Otrygghet Brottslighet

En analys har gjorts av frågor om trygghet som ställts i 31 undersökningar i Göteborg vid millennieskiftet. Syftet har varit att titta närmare på vad frågor om trygghet handlar om.

Med betoning på frågor om medborgarskap, sociala rättigheter, social trygghet, mellanmänsklig tillit har sedan en granskning gjorts av vilka aspekter på begreppet trygghet som respektive undersökning ger uttryck för. Analysen är gjord av Mariann Björkemarken.
 

Om Tryggare och Mänskligare Göteborg

Rapport av Thomas Jordan om Tryggare och Mänskligare Göteborgs arbetssätt.
Svensk version English version

Rådets uppdrag i korthet. En 6-sidig folder.
Svensk version English version

Perspektivvandringar – Att arbeta med trygghetsfrågor i lokalsamhället

I denna rapport av Pia Andersson introduceras TIP-metoden (förkortning för The Integral Process for Working on Complex Issues). Här beskrivs den mångfacetterade rådslagsprocess som Pia, hennes kollegor och boende med olika etniska bakgrunder och åldrar använde i Göteborgsförorten Lövgärdet.

Rapporten visar också genom konkreta exempel varför en strukturerad metod som TIP tycks vara nödvändig för att kunna uppnå goda resultat när man tar sig an komplexa samhällsfrågor. Det här är en metod som har en potential att hjälpa oss alla att förstå våra komplexa samhällsfrågor och hantera dem på sunda och demokratiska sätt och därmed bidra till ökat hopp, större handlingskraft och effektivare samhällssystem.

Som att lägga ett pussel – uppföljning tio år efter backabranden

Hösten 1998 utbröt en våldsam brand på ett diskotek i Göteborg. 63 ungdomar miste livet. Flera hundra skadades och traumatiserades. I boken berättar och reflekterar sex svårt drabbade om händelsen och om återhämtningen under åren som följde. Ungdomarna ingick i en grupp drabbade som Stödcentrum Hisingen arbetade med under en lång följd av år. En viktig del av arbetet var att skapa sig en bild av vad man upplevt. "Som att lägga ett pussel" blev en metafor som förenade personal och drabbade och som lade grunden till ett unikt samarbete att få mening och kontroll på det trauma som slitit livet i stycken.

Efter en återsamling med gruppen tio år efter branden föddes idén om att göra en uppföljning av arbetet tillsammans. Det kändes angeläget att dokumentera gemensamma erfarenheter och göra dem tillgängliga för andra. En av de drabbade killarna sade: "Vad är det för mening med erfarenheter om de inte kommer de andra till nytta"

Boken rekomenderas till personal i yrken som kommer i kontakt med svåra livshändelser och är användbar i utbildning av sådan personal. Författare är: Ann Hanbert, LarsÅke Lundberg, Lars Rönnmark.

För större format välj "Anpassa till utskrivbart område" under Sidhantering och Sidskalning vid utskrift. Då blir formatet automatiskt A4. Boken kan även beställas av Ann Hanbert ann.hanbert@stadshuset.goteborg.se eller tel. 031-3680524.

Se recension i Psykisk hälsa nr. 1 2012

Tillgång till stadens rum

Våren 2008 genomfördes en mindre utvärdering av det praktiska arbete med trygghetsvandringar som sker runtom i Göteborgs stadsdelar. Fokus för analysen var trygghetsvandringarnas funktion som demokratifrämjande instrument.

Utvärderingen har uppehållit sig kring de olika maktordningar som bestämmer individers och gruppers tillgång till det offentliga rummet.

Detta är en sammanfattning av utvärderingen och redogör för de slutsatser och funderingar som blev resultatet. Både utvärderingen och skriften är gjorda av Mia Andersson-Ek.

Trygghetsvandringar

Om lokalt brottsförebyggande arbete från brottsförebyggande rådet

Trygghetsvandringar som metod utvecklades i början av 2000-talet i Göteborg, sedan dess har de på kort tid spritts över landet. Trygghetsvandringar är en flexibel metod för att upptäcka och åtgärda platser som upplevs som otrygga eller bedöms vara osäkra.

Tanken med skriften, som är en reportageskrift, är att öka kunskapen om trygghetsvandringar som metod och att visa på att trygghetsvandringar kan genomföras på en mängd olika sätt och i olika miljöer. Förhoppningen är att stimulera och inspirera lokala brottsförebyggande aktörer och andra att använda sig av trygghetsvandringar i det brottsförebyggande arbetet. Författare till skriften är Annette Wallqvist, frilansjournalist och tidigare anställd vid Brå.

Trygghetsvandring - en vägledning

Råd och tips för samtalsledaren.

Tryggare och Mänskligare Göteborg har, i samarbete med Boverket och Brå, tagit fram en manual som är tänkt att användas av kommunerna runtom i landet. Den nya manualen är egentligen två manualer, en för deltagarna vid trygghetsvandringen och en med råd och tips för samtalsledaren som anordnar vandringen. Den nya manualen har också , bland mycket annat, fått ett tydligare genusperspektiv.

Trygghetsvandring - tankar på vägen

Att tänka på för dig som deltar i en trygghetsvandring.

Tryggare och Mänskligare Göteborg har, i samarbete med Boverket och Brå, tagit fram en manual som är tänkt att användas av kommunerna runtom i landet. Den nya manualen är egentligen två manualer, en för deltagarna vid trygghetsvandringen och en med råd och tips för samtalsledaren som anordnar vandringen. Den nya manualen har också , bland mycket annat, fått ett tydligare genusperspektiv.

Trygghetsvandringar ur barns perspektiv

Denna handbok är till för dig som får det spännande uppdraget att genomföra eller delta i en trygghetsvandring med barn och unga.

När ett område ska förbättras kan en trygghetsvandring vara ett effektivt sätt att inventera miljön och att samla in olika gruppers erfarenheter. Sverige har förbundit sig att leva upp till FN:s konvention om barnets rättigheter och i det arbetet är metoden också ett verktyg. Om barn och ungdomar får delta i en vandring ger man dem en chans till inflytande över våra gemensamma platser. De unga får komma till tals och får möta personer som har ansvar för den byggda och planerade miljön. Det är också ett sätt att ge beslutsfattare och andra vuxna tillgång till barnens insikter om sin närmiljö.

Boken är framtagen av, och bygger på ett samarbete mellan, Västra Götalandsregionens Kultur i Väst och Uddevalla kommun, där fyra pilotprojekt har genomförts.

Trygghetens dilemma: Tillit – risker – säkerhet

Trygghetens dilemma: tillit – risker – säkerhet” var temat för 2006 års nationella Forsa-symposium. (FORSA = Förbundet för forskning i socialt arbete.) Symposiet gav reflektioner och fakta kring vad välfärdssamhället står inför och vad olika strategier för trygghet och säkerhet kan innebära. Vilka mekanismer verkar för ökad tillit och vilka leder istället till att misstron ökar? Skriften är en dokumentation av symposiet och vänder sig till dig som är engagerad i samtidsfrågor. Läs mer om FORSA: www.forsa.nu

Trygghetsarbete i Kortedala

– Lokal samverkan för ökad trygghet och säkerhet.

En beskrivning av och reflektion över fem års trygghetsarbete i stadsdelen Kortedala i Göteborg. Av Lisbeth Birgersson, teknisk doktor och docent på Arkitektur, Chalmers tekniska högskola, och Lotta Jofjord, polisinspektör Närpolisområde Kortedala/Bergsjön. 2006.

Ungdomsprojekt i Majorna – Samverkan kring ungdomsfrågor

En utvärdering av Ungdomsprojekt Majorna, som syftar till att bryta utanförskap bland ungdomar. Utvärderingens syfte har varit att belysa hur aktörerna i projektet arbetat samt vilka tankar och strategier som funnits. Fokus har legat på arbetsprocessen men även resultat har berörts. Utvärderingen bygger på intervjuer, observationer och informella samtal.

Ungdomars tal om rädsla för våld

Denna rapport har skrivits av Sara Uhnoo på uppdrag av Göteborgs brottsförebyggande råd, Tryggare och Mänskligare Göteborg, och handlar om ungdomars rädsla för våld.

Den här forskningsrapporten anlägger ett perspektiv på rädslan som är ovanligt i den politiska och mediala debatten om trygghet. Den utgår från hur ungdomar själva talar om hot och risker, hur de i sitt sätt att tala konstruerar världen som någonting unikt utifrån just den position där de befinner sig – åldersmässigt, geografiskt och socialt. Den synliggör en imponerande styrka och klokhet hos de unga människor som lever i miljöer som många skulle uppleva som tuffa.

Ung Kultur 116 – ett projekt i dialogform kring graffiti och klotter.

Samverkansgruppen Trygg, vacker stad i Göteborg har i tio års tid arbetat för en trivsam stad – fri från klotter och annan skadegörelse. Vi har lärt oss att detta arbete måste göras på flera olika sätt och med stor ödmjukhet inför frågans komplexitet.

I januari 2006 startade vi Ung Kultur 116 med fokus på dialog med unga människor, deras föräldrar och andra berörda för att öka insikten om graffiti och klotter i Göteborg.

Vi är nu glada över att presentera denna utvärdering av Björn Jonsson, adjunkt i socialt arbete vid Högskolan i Jönköping. Här beskrivs och analyseras den breda ansats Göteborgs Stad tagit. Björn Jonsson har följt både vedermödor och framgångar sedan januari 2005.

Utvärdering av stöd till brottsutsatta i Göteborg

Göteborgs Stad har i samarbete med Göteborgs universitet tagit fram en unik studie kring hur brottsutsatta bemöts i staden, vilket stöd de får när de råkat illa ut.

Rapporten är underlag för ytterligare analys om hur Göteborg kan bli bättre på att hjälpa brottsutsatta människor. Resultatet av studien visar bland annat att män och äldre personer kan ha svårt med att få det stöd de behöver. 

Vad vet vi om bostadsinbrott?

Rapporten har tagits fram av inspektör Kent Pira, Kungsholmens närpolis och bygger på intervjuer med 20 personer som har begått bostadsinbrott. Den ger möjlighet till inblick i vilket synsätt, tillvägagångssätt och beteendemönster de intervjuade gärningspersonerna använt sig av innan, under och efter ett bostadsinbrott. Konkreta återspeglingar görs också till polisens arbete.

Var ska man sätta dem?

Affischering i en ren och vacker stad med ett blomstrande kulturliv

Den här rapporten har gjorts för att bidra till kunskap om och förståelse för vad affischering i det offentliga rummet innebär för olika parter. Under arbetet har förslag och idéer samlats in. Vi har haft fokus på hur möjligheterna för tillåten affischering kan förbättras i Göteborg och hur den otillåtna affischeringen kan minskas.

Göteborgs Stad strävar efter en strategi som förenar två visioner: om en ren och städad stad och om en stad med ett blomstrande och mångfasetterat kulturliv. Vi hoppas att rapporten ska kunna ge vägledning för det fortsatta arbetet med dessa visionerna.